torsdag 24 februari 2011

5. Jag tänker bli en hjälte

Kör på den klassiska frågan: de bra eller de dåliga nyheterna först?
I brist på folk omkring mig får jag svara själv, och jag väljer det positiva först.

Hade två höjdpunkter igår. Den första var ett oväntat sms som jag blev glad av, och den andra var otroligt rolig. Nu vill ni veta mer, jag vet.
Here it goes. Jag bestämde mig för att delta i speeddatingen på Teknis, kärleksvecka råder på skolan förstår ni. Gick till som så att man fick dejta varje kille i 5 minuter, sedan var det dags för en ny dejt. Levande ljus, lite dricka och hjärtformade godisar, soft. Anyway, fick dejta en kille från Afrika vid ett tillfälle. Pratade lite om skolan när han plötsligt, helt seriöst, avbryter med en något chockerande fråga..

Han: Men vänta, gillar du negerskämt?
Jag kollar chockat på honom, börjar skratta. Samlar mig: Menar du allvar?
Han: Jaa, kan du något?
Jag: Eh.. nej jag vet inte.
Han: Joo, det kan du! Du vet bara inte om du kan säga det eftersom du tror att jag ska ta illa upp. Men okej, jag kan dra ett först.

Han berättar skämtet, jag skrattar lite och sen berättar jag ett. Han gapskrattar och tjuter att "hahah jag älskar dem! Tycker de är så roliga!!". Skön kille, även om jag måste säga att han ändå inte tog första pris bland dejterna.

Nu till de dåliga nyheterna. Jag hade egentligen en skitdag igår.
För det första försov jag mig. Vid kvart i sex var jag klarvaken, tänkte att jag skulle vänta ut snoozen jag klickat på och plötsligt ropar mamma att klockan är tjugo över. Kul. Stressar till bussen som går klockan sju och så fort jag satt mig på en av de sista lediga platserna inser jag att jag inte börjar klockan åtta. Vi börjar nio på onsdagar.
Första lektionen möts vi av ett jättesvårt läxförhör och på samhällslektionen efteråt misslyckas jag totalt med min del på vår redovisning om ozon. Inte nog med att jag var rörig, pratade för fort och stammade tretusen gånger sa jag fel på årtalen. "tjugohundratjugofyra.. eller nej, år tvåtusentjugofyra", "år tjugotusensjuttio, eller nej! tvåtusensjuttio. Hur säger man? Fan, det går inte bra med årtalen idag". Toppen Jenny.
Lunchen kommer och jag har glömt såväl matkort som bankomatkort, lovande eller hur? Hanna fick rädda mig. Sista lektionen betyder över tre timmar med datorbokföring, hur gick det då? Inte en enda uppgift gjord, och vet du varför? Visma (programmet) krånglade och jag kunde inte göra någonting. Bytte dator flera gånger och det gick inte ändå. Verkade fungera för alla andra.
Efter skolan gick jag och Sebbe en sväng på stan innan speeddatingen, och när denne sedan var slut skulle jag ta bussen hem till Svenljunga. Detta gick inte helt utan problem. Västtrafiks hemsida visade fel och killarna på Pressbyrån förstod ingenting. Efter två timmars väntan på resecentrum i Borås var jag på väg hem och kvart över nio rullade vi in i Svenljunga. Bävade för att behöva cykla hem i kylan, upptäckte sedan att det var punktering på min cykel och plötsligt blev det ännu värre. Jag skulle behöva GÅ hem i kylan.

Väl hemma var det inte mycket annat att göra än att kasta i sig en macka och sen krypa ner i sängen med en film och glömma alla tråkigheter. Idag är jag helt ledig och funderar på att glömma alla tråkigheter än en gång, det vill säga det skolarbete som faktiskt bör göras. Inleder med att kasta mig in i duschen likt Tarzan svingar sig ut i djungeln.

1 kommentar:

  1. haha, åh gud! alltså går en grej fel en dag så gör resten av alla jävla saker man ska göra också det! Det är typ som om man börjar dagen med att sätta sig i en söndrig plats i bussen. Då vet man att hela dagen är åt helvete!

    SvaraRadera