lördag 16 april 2011

56. I know my name as it's cold again

Gissar att det är nu jag ska berätta vad som händer här i Finland. Javisst, säger ni. Om ni faktiskt inte vill veta och inte bryr er, kan ni väl i alla fall låtsas? Bra.

Sitter just nu (HAHA. Om ni inte fattar: scrolla ner några inlägg) på mitt finska rum i det finska huset på en finsk gård i en finsk by i det tämligen finska landet Finland. Lyssnar på Stomping Academy, Mumford&Sons och Motörhead och andas. Det behövs. Hade en sjuk migrän igår kväll, kom från ingenstans och ärligt talat var jag orolig för min fortsatta existens på denna jord. Det är bättre nu men det känns fortfarande som om någon satt ett skruvstäd kring mina tinningar och sedan placerat den jävliga parlinotomten som alla hatar inne i mitt huvud. Inte nog med det, han står där med en slägga från 70talet och bankar på min skalle... Inifrån då, som sagt.
Igår var vi ute på lite äventyr i skogen, vandrade i den vilda finska naturen - det vill säga de fixade stigarna kantade av nybyggda hyddor och en kilometers vandring på motorvägen för att komma till ännu en sprillans ny samlingsplats för lite grill och kaffe bryggt över öppen eld. Det var i alla fall autentiskt. Reste runt lite och förlorade framrutan på bussen eftersom busschauffören körde emot några träd. Vips! Så trillade rutan framåt och krossades. Likt handfallna soldater som upptäckt att gevären egentligen var vattenpistoler laddade med sirap stod vi där och fruktade för vår framtid då vi nu var en buss fattigare, men alldeles för många för att lyckas knö ihop alla i den enda kvarvarande hela bussen. Det hela resulterade i att bussen fick åka i omgångar, jag och min soldat Angelica drog nitlotten och fick vänta på att bli hämtade i en tid som kunde uppmätas till fyrtiotvå minuter och vårt enda sällskap var ett gäng överglada, högljudda finnar och några svenskar som lekte förbannat fåniga lekar som gjorde att mitt humör sjönk i samma takt som huvudvärken ökade.
Väl hemma var migränen ett faktum, jag svajade och skakade och mådde illa och ville spy och var nära kollaps och blev itvingad lite mat och dricka av Angelica och kröp sedan till kojs i min lilla sovalkov i rummet jag delar med Salla-Maarit. Sov bra tills dess att hon skulle lägga sig. Klockan två på natten. TVÅ. Show some respect for den migrändrabbade, tack.

Nog om min traumatiska gårdag som trots allt var ganska fin med trevliga återseenden, framför allt med Salla, Raimo och Jonatan. Längtar tills vi ska upp till finska Lappland så att jag får träffa Jyrki igen också! Nu ska jag, lötjnant Jenny, ta och dra mig till damrummet för att borsta gaddarna och kleta på lite smink så att jag ser presentabel ut. Sedan blir det off to en högskola för att greja med lite workshops! På dagens schema står det att jag och Angelica ska skapa en virtuell värld ihop med några finnar och estländare. FETT.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar