65. he smiled, he laughed, he lived, he cried

Likt en formel 1-bil åker varv efter varv och fortsätter på vad som ser ut som en never ending story med hur många varv som helst kvar, fortsätter jag plöja igenom mitt plugg. Framför allt det jag kallar helvetet, men det som så många andra valt att kalla för matte c. Jag har lagt timmar med plugg bakom mig, timmar fyllda med svenskareflektion, ett argumenterande tal och helvetet. Eller matte c. Jag har timmar framför mig, jag kommer inte bli färdig med matten idag, men jag börjar se ett slut. Jag börjar se att det är rimligt. På torsdag morgon skriver jag omprovet, på torsdag morgon är tiden ute. På torsdag morgon kommer jag inte att vara klar, jag kommer inte att vara redo, men jag kommer vara mer redo och jag kommer att vara längre fram och bättre förberedd. På torsdag morgon ska jag fan klara det jävla provet och ikväll ska jag ha en pluggfri kväll. Vid halv åtta tänker jag äta kvällsmat, och efter det tänker jag ge mig ut och åka inlines. Rensa tankarna, tänka på allt annat än helvetet och sedan komma in, duscha, ta det lugnt och vara nöjd med det jag gjort idag. Inte tänka på att jag inte är klar. Ikväll ska jag hålla mig borta från helvetet, och på torsdag förmiddag ska jag lägga helvetet bakom mig.