Fredag 1/7
Packade ner lite konserver och släntrade ner till stan. Förtärde frukost på gräsplätten vid huset som vi redan kallade för vår, jag slumrade sedan en stund i gräset innan vi delade på en amerikansk panpizza till lunch, inköpt från pizzerian precis runt hörnet.
bob hund blev första bandet vi fick se, dock bara kort när vi passerade. Hade verkligen velat se hela spelningen, men fick nöja mig med början och slutet.
Movits! var bandet som prioriterades istället, och det skulle kunna sammanfattas med Linas ord en bit in i spelningen "det här är inte sådär jättebra va?". Nej, tyvärr uppfyllde de inte mina förväntningar, hade hellre sett dem på en mindre scen och en mer genuin spelning, men går inte komma ifrån att deras musik är fantastiskt skön!
Underoath bestämde jag mig för att se efter att under förmiddagen läst om dem i PL-häftet. Tyckte det lät som något som skulle passa mig trots att jag aldrig hört om dem förr, och oj så rätt jag hade! Metal, growl och ös, helt okej mycket publik och att jag inte kunde låtarna sen innan gjorde ingenting. Största musikaliska upptäckten under festivalen - check!
Petter spelade på en scen inte långt ifrån Underoath, och bestämde mig för att se sista halvtimman med honom när Underoath spelat klart. Såg honom på PL 2008, vilket fick mig att gå från hat till kärlek för honom, en kärlek som växt sedan dess och gick i topp under hans medverkan i "Så mycket bättre". Det var precis vad han var, trots ett strålande jobb 2008. Mannen, myten, legenden kan annars beskriva med ett ord - kung. Säger Petter att publiken ska hoppa, då hoppar publiken, säger Petter att publiken ska höja händerna i luften, då gör de det. Skulle Petter säga "rulla i din grannes spya", då tror jag fan att nästan samtliga gjort det. Hit efter hit avverkades och "Såklart", "Det går bra nu" och "Fredrik Snortare och Cecilia Synd" fick folkmassan nedanför scen att fullkomligt explodera.
Sator stod näst på tur. De spelade på scenen Venus, där jag hängde mest. Var nämligen där de lite hårdare banden oftast spelade, vilket föll mig i smaken. Med andra ord, hade jag inget band att se för tillfället var det ett säkert kort att gå dit. Säkert var just vad Sator var, hårdrock som hårdrock ska låta, tyvärr inte mycket mer utan ganska slätstruket. Fick mig dock att inse att jag inte längre är lika såld på rock som tidigare, utan att det är metal och i viss mån punk som är grejen.
Teddybears stod på scen med sina stora björnhuvuden när jag gick från Sator till nästa band. Fastnade och såg de sista låtarna och några av deras största hits, sköna och ganska häftiga. Förstår dock inte hela grejen - kalla mig trångsynt om ni så vill.
Social Distortion var det som stod på agendan och efter 20 minuters väntan längst fram vid scen gick de på. Låtarna var där, publiken var där, men frågan är - var gubbarna på scen verkligen där? Blev plötsligt påtagligt hur gamla de blivit, och deras musik är inte längre särskilt hård. Svor lite åt mig själv för att jag är född något decennium försent och missat så många bands största eror.
Looptroop Rockers fick istället hjälpa Social D att fylla ut min tid då jag lämnade deras spelning tidigare. Tänkte bara gått till Venus för att chilla lite på avstånd och sen ta bra plats till Soilwork, tänkte sedan att vafan - ser man en spelning ska man göra det från första bänk. Drog mig därmed in i smeten och studsade ihop med resten av publiken som rörde sig som en enda enhetlig klunga. Förväntade mig att Looptroop skulle vara bra, men inte så bra. Promoe gjorde ett bättre jobb där än när jag såg honom solo på Teknis, och när de som final först gästades av Petter, därefter av Timbuktu och sedan spelade "The Building" var jag inte heeelt ensam om att vara i fullkomlig extas. Så.jävla.bra.
Soilwork gick på scen en timma efter Looptroop, stod då längst fram ihop med nyfunna vänner. Hoppade, skrek och sjöng, lycklig. Trogen publik och mycket folk, trots att Maskinen spelade delvis parallellt och att The Strokes stod på scen samtidigt. Detta var något som Björn påpekade några gånger, "jag hör något jävla oljud borta från stora scenen. Vet ni vilka det är som spelar där? Är det The Strokes? Jag vill inte höra det jävla oljudet! Det är upp till er att överrösta det nuuuuuuuuuu!". Jag tyckte att vi klarade det ganska bra, och Soilwork klarade att till och med överträffa mina förväntningar mer än bra.
Var sjukt uppe i varv efter spelningen och tillbaka på campingen var det full gång, träffade Tårtan, en jag mötte på Metaltown, och lite Svenljungabor och även Boråsare. Sprang runt och läste Bibeln för sökare och hälsade på den uppstoppade mården Gösta. Bland annat. Någon gång efter 6 morgonen efter,bestämde även jag mig för att följa de andra i camp Gräddhyllans exempel och smög in i vårt tält för lite sömn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar