måndag 2 juli 2012

276. I will lose my mind

Utan att gå in på djupa psykologiska analyser om viljan till verklighetsflykter, att drömma sig bort eller nyfikenheten att följa en historia - så tycker jag att det är fantastiskt hur vi kan påverkas av fullständig fiktion i form av det skrivna ordet. 

Ibland tänker jag på hur livet skulle vara om jag inte fick eller kunde läsa. Hur många världar och levnadsöden jag skulle gå miste om, hur många tårar jag skulle spara, hur många skratt jag skulle behöva använda till annat och hur mycket tid jag skulle få över. Vilken obeskrivlig tomhet som jag omedvetet skulle bära omkring på. 
   Andra gånger klurar jag på hur livet var innan jag kunde läsa. Jag minns inte hur det var att se en text utan att läsa den, oavsett om det var tidningen som låg på köksbordet eller en vägskylt som passerades under en bilfärd. Såg jag orden som en samling av bokstäver jag inte kunde tyda, eller föreföll det som bilder?

Jag tror att jag idag missar detaljer som jag förr såg. Jag tror att innan jag kunde läsa var omgivningen mer enhetlig och ägnades samma uppmärksamhet, medan jag nu automatiskt skiljer text från resten av omvärlden. Förmodligen för läsningen bort fokus från saker jag inte märker, men ändå skulle jag inte för allt i världen vilja vara utan möjligheten att läsa. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar