lördag 6 april 2013

333. Singh och Taj Mahal

En sikh-turban och en bil vars hastighet styrs av hjärtat, ett fnissande skratt och mörkt, tätt skägg. Efter tre dagar at our service har vi idag fått ta farväl av vår eminente chaufför.

Om någon skulle ropa "who's the man?!" skulle "Singh's the man!" vara mitt givna svar. Likt en klippa har han tryggt guidat oss med en ständig glimt i ögat, räddat oss från turistfällor och gått igenom alla do's and don'ts.
Imorse gick vi upp tidigt för att resa mot Agra och Taj Mahal. New Delhi var balett i soluppgång men redan hektiskt - gatorna var fulla av bilar och trottoarerna barrikaderade av vildhundar och tiggare. Vi stannade till vid ett tempel format som en människa med aphuvud, såg oss omkring och innan Lina och Jenny gick ut fick de varsin prick i pannan som bevis på att de varit vid gudstjänsten.
Några timmar i bil och Agra var funnet. Först besökte vi Baby Taj Mahal som vi för några kronor fick gå in i och vandra runt i den tillhörande trädgården. Sedan bar det iväg med bilen igen, över en bro och genom smala gator, förbi kvinnor med lerkrukor på huvudet och skolbarn som sprang över hela vägen. När vi parkerat möttes vi av en kamel och folk som låg i skuggan på träsängar.
Två minuters promenad och träsängarna var utbytta mot tält, militärer och en fantastisk utsikt. Taj Mahal stod framför oss. Singh hade fört oss till en plats med bra sikt utan att vi skulle behöva betala och det var det verkligen. Av någon anledning fick jag rysningar, det var helt otroligt.
Upplevelserna staplas på varandra här. Efter palatset började vi vår färd vidare mot Jaipur - men stötte genast på lite förhinder. En hunduisk fest där folk tågade till templet och blockerade hela gatan med vagnar täckta av högtalare, bilar där de stod och kastade ut påsar med vatten till de gående och tält för mat och skugga vid vägkanterna som skapade folksamlingar. Långsamt lyckades vi passera människorna, men det verkade aldrig ta slut. De var hur många som helst! Fascinerande.
Ikväll kom vi fram till Jaipur och checkade in på ett vandrarhem jag hittade via hostelbookers och här betalar vi 30 kronor natten. Helt klart överkomligt för ett stort rum med sängar och toalett, gratis wifi och en finfin takterass där vi nu sitter ihop med en holländare och en fransyska.

Imorgon ska vi göra Jaipur - den rosa staden - och överleva utan Singh. Han var liksom mer än en taxichaufför: han var en lärare, en inspiratör, en trygghet och en kompis. En vän som vid vårt första möte pekade ut Lina som the superstar, mig som the hard working woman och Jenny den som skulle ta hand om oss. Huruvida det stämmer är upp till andra att avgöra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar