Har en sån där dag idag. Vad är det för dag, tänker ni. Jo mina vänner, ska berätta detta för er. Det är en sån där dag då jag går runt och är härligt bitter, cynisk och lite svår. Fantastiskt cool, självsäker och stabil. Slänger extravaganta och konstiga kommentarer ur mig och får sneda blickar, men det spelar ingen roll. Allt bara rinner av, för det är en sån där dag.
En sån där dag som jag egentligen bara vill ska vara över, en sån där dag som jag går runt och hatar och klagar och är livstrött och bara vill spy på allt. En sån där dag som trots allt, bjuder på en del glimtar. En sån där dag då jag föraktar den förskräckligt fula skylten bussen passerar varje dag lite extra. Den där skylten för Sällskapet Länkarna med sin fantastiskt irriterande text "ALKOHOLPROBLEM?!??!" som jag bara vill anmäla till språkpolisen och sedan skrika hur oseriöst, oproffsigt och fel det hela ser ut.
Det är en sån där dag då jag i min bittert tröttna och slitna dvala ler för mig själv när jag - mitt under vägen upp för trapporna i skolan som idag är en värre påfrestning än att hålla andan 13.6 minuter under vattnet - ser en tjej med ett par gräsliga gula byxor springer över vägen till resecentrum. En sån där dag då jag njuter av att hon håller på att missa sin buss och tar sig framåt med en alldeles för tung väska som hon krängt över axeln, en stor stickad sjal och två påsar hon är på väg att tappa - vilket gör att jag, om möjligt, finner situationen än mer roande.
Det är en sån där dag då jag kastar lite skit på skolan och ifrågasätter hur de överhuvudtaget kan med att kalla torra, halvkalla, inte ens ljumna, klyftpotatisar för pommes frites och hur de ens kan misslyckas med att steka lite korv utan att ge den någon som helst färg. En sån där dag då jag hånskrattar åt att de skriver "hummersås" på menyn, när vi alla vet att det förmodligen bara är vattenutspädd grädde, lite mjöl och hummer i form av något pulver med konstgjord smak gjort på halvfabrikat.
Det är en sån där dag då jag inte är helt nöjd med att bara vara bitter och fälla spydiga kommentarer. Det är en sån där dag som jag tänker att "ge er inte på mig, då exploderar jag!", för säger ni något så kommer utbrottet. Stort och massivt, undertryckt och helt fel exponerat eftersom det egentligen beror på sjuttionio andra saker. Vågen av hat och cynism, förmodligen efterföljd av utmattning, kollaps och tårar innan jag återuppstår likt en fenixfågel ur sin aska eller som Jesus gick ur graven. Passande tidpunkt, med tanke på den stundande resan till Finland med Fenixprojektet och att det just nu är påsktider och allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar